"Typ, asså bah...
... men oxå lixom dårå så bah."
Vad är det som händer med det svenska språket, om man får fråga? Vad har egentligen skett med vårt primära sätt att kommunicera och vårt generella språkbruk? Vad har hänt med det som gör oss unika i naturen?
Ja, det där sista stämmer väl kanske inte till fullo men skriftspråket har ju sitt ursprung i talet, så jag låter det stå kvar. Eventuella åsikter kring detta kan Du hålla för Dig själv, eller dela med Dig av. Helt upp till Dig. =)
Hursomhelst.... Dagarna i ända hörs fraser och formuleringar likt den inledande och det som skrämmer mig allra mest är att jag själv faktiskt börjar förstå mina elevers språk. Ja, jag skriver faktiskt språk därför att detta har blivit så vanligt, utbrett och tydligt att det nästan evolverat i en (hemsk) nysvenska. Låneord från andra språk, förkortningar av uttryck och ord, märkliga läten för att fylla ut tystnad, o.s.v. har skapat detta nya samhällsgissel. Gissel är väl kanske att överdriva, men med risk för att låta fruktansvärt gammal och torftig så tycker jag att det är lite tragiskt. Att inte kunna nyttja eller behärska ett språk på ett någorlunda övertygande sätt, resulterar i att många framstår dummare än vad de i själva verket är.
Jag har själv fått höra under många års tid att min förmåga att kommunicera skriftligt har en stark tendens till att bli lite ålderdomligt. Jag vill personligen benämna min språkstil som starkt fylld av traditioner, stil och klass istället för ålderdomlig. Ja, le du bara. Du vet att det innerst inne är den nakna sanningen. =D
Hursomhelst så resulterar vår förmåga att kontrollera språket till stor del i hur andra människor ser på oss. En person som uttrycker sig torftigt, stelt och formelt kommer onekligen att (be)dömas som sådan, samtidigt som en individ med mindre utvecklat ordförråd och med en bristfällig teknik i formuleringarna, kan anses som mindre vetande och allmänt ointelligent. Lyckas du däremot att handskas med det svenska språkets små nycker och tekniker, kommer du att märka att människor lystrar till din röst och din mening på ett sätt som får dig att växa som människa.
Vårt språk speglar individens väsen vilket, dolt under lager av kött och blod, inhyser mängder av nyanser och säregna drag hos människan. Att ha åsikter och att uttala dessa klarar alla av, men att utan övertygelse, tydlighet och färdighet utveckla sina tankar och resonemang, kommer ingen att lyssna.
Lyssna på Taylor Mali och ta därefter en stunds kontemplation och eftertanke.
Vad är det som händer med det svenska språket, om man får fråga? Vad har egentligen skett med vårt primära sätt att kommunicera och vårt generella språkbruk? Vad har hänt med det som gör oss unika i naturen?
Ja, det där sista stämmer väl kanske inte till fullo men skriftspråket har ju sitt ursprung i talet, så jag låter det stå kvar. Eventuella åsikter kring detta kan Du hålla för Dig själv, eller dela med Dig av. Helt upp till Dig. =)
Hursomhelst.... Dagarna i ända hörs fraser och formuleringar likt den inledande och det som skrämmer mig allra mest är att jag själv faktiskt börjar förstå mina elevers språk. Ja, jag skriver faktiskt språk därför att detta har blivit så vanligt, utbrett och tydligt att det nästan evolverat i en (hemsk) nysvenska. Låneord från andra språk, förkortningar av uttryck och ord, märkliga läten för att fylla ut tystnad, o.s.v. har skapat detta nya samhällsgissel. Gissel är väl kanske att överdriva, men med risk för att låta fruktansvärt gammal och torftig så tycker jag att det är lite tragiskt. Att inte kunna nyttja eller behärska ett språk på ett någorlunda övertygande sätt, resulterar i att många framstår dummare än vad de i själva verket är.
Jag har själv fått höra under många års tid att min förmåga att kommunicera skriftligt har en stark tendens till att bli lite ålderdomligt. Jag vill personligen benämna min språkstil som starkt fylld av traditioner, stil och klass istället för ålderdomlig. Ja, le du bara. Du vet att det innerst inne är den nakna sanningen. =D
Hursomhelst så resulterar vår förmåga att kontrollera språket till stor del i hur andra människor ser på oss. En person som uttrycker sig torftigt, stelt och formelt kommer onekligen att (be)dömas som sådan, samtidigt som en individ med mindre utvecklat ordförråd och med en bristfällig teknik i formuleringarna, kan anses som mindre vetande och allmänt ointelligent. Lyckas du däremot att handskas med det svenska språkets små nycker och tekniker, kommer du att märka att människor lystrar till din röst och din mening på ett sätt som får dig att växa som människa.
Vårt språk speglar individens väsen vilket, dolt under lager av kött och blod, inhyser mängder av nyanser och säregna drag hos människan. Att ha åsikter och att uttala dessa klarar alla av, men att utan övertygelse, tydlighet och färdighet utveckla sina tankar och resonemang, kommer ingen att lyssna.
Lyssna på Taylor Mali och ta därefter en stunds kontemplation och eftertanke.
Kommentarer
Trackback
