Den man...

... som inte kvider till eller drar ihop benen när den ser följande filmsnutt måste sakna känsel.

Klicka på egen risk och stöna därefter högt för dig själv eller i sällskap.


Kossan.se

"That guy needs a hug".... No shit! =D

Det bara måste...

... vara en kartellbildning!

Ok, det är ett vrållöjligt I-landsproblem, men en blogg är väl också något löjligt påhitt av oss som har lite för lite att grubbla över och med för mycket fritid till övers. Eller?

Vad var det jag nu försökte komma fram till där i början? Jo,reklam. Alla dessa irritationsmoment som konstant invaderar våra sinnen när vi sitter framför vår lilla dumburk (eller dumplanka). Jag minns den tid när reklampauserna var något exotiskt och varje gång de avbröt det tecknade barnprogrammet satt man som på nålar för att se vad som skulle köpas. Det var annorlunda förr och ur vissa aspekter, bättre.

Kartellbildning var det.... Jo, vem av er har inte lagt märke till att dessa svenska reklamkanaler á la 3:an, 4:an, 5:an, 6:an osv... har sina reklampauser minitiöst tajmade med varandra? Förmodligen majoriteten av er som faktiskt spenderar en liten stund framför teven. Undrar om man skulle kunna anmäla dem för en kartell? Det känns lite lätt tveksamt, men om nån av er bestämmer sig för att göra en insats, var då så vänlig att informera undertecknad om utfallet.

pennan rullar på.... fortfarande lite trögt, men det kanske tar sig.

Konserter...

... är något som jag är ytterst svältfödd på, oerfaren i och okunnig om.

Med detta sagt har jag antagligen tappat nån läsare vid det här laget och ytterligare någon nu när jag offentliggör att jag sett en superkonsert. Eftersom att jag har en sådan enorm och respektingivande erfarenhet från denna del av livet, med hela 2 (två) betalda konserter, vill jag poängtera att detta är något som Du inte får ta lätt på. Och nej, jag är inte det minsta ironisk. Läser du inte nästkommande avsnitt så finns det en risk att du missar viktig och inspirerande information. Och det vill vi ju inte. Eller hur? =)

Nåja... slutpladdrat om oväsentligheter.

Det hela tar sin början med en resa till Mariestad för att besöka Klubb Kaliber och deras 5årsfirande. Som stort dragplåster vid denna tillställning hade de lyckats få hit det Holländska bandet Within Temptation. Bandets enda Sverigespelning detta år, ska tilläggas. Hursomhelst så spetsades mina öron, i sällskap med mer erfarna par, när bandet gjorde sin soundcheck. Lagomt skeptiska till vad som utspelades med spretiga gitarrer, överdimensionerad bas och diskanter i stil med en torr svamp som gnids mot en svart griffeltavla, á la skolsal 80tal, suckade vi tillsammans. Döm om vår förvåning när Introt går igång och det låter som att någon nitisk ljudtekniker snurrat igång en CD-skiva. Vi tittade på varandra under de första stroferna av Sharon den Adels inledande sång och en viss bitterhet kunde nog utläsas i våra ögon. Den outtalade frågan "Är det playback?!" genomsyrade luften och vi kände oss ganska så besvikna.... när helt plötsligt Sharon avbryter en mening och börjar tilltala publicum på knackig engelska. Vi stirrar på varandra ännu en gång och denna gång spricker våra ansikten upp av ren belåtenhet. 90 minuter av återkommande ståpäls är en ganska häftig upplevelse kan jag upplysa världen om.

Summa sumarum blir således: Gå och se Within Temptation om du har chansen.

...och som minnesnotering för egen del: besök fler konserter!

Snipp snapp snut... så var inlägget slut.

Jag gör...

... ytterligare ett tappert försök att få igång den här lilla hörnan. Av någon märklig och outgrundlig anledning så har jag, rent ut sagt, toksvårt att komma igång med skrivandet. Inget författarämne här inte! Tur att man är duktig på annat här i livet och när sanningen ändå ska fram, så finns det ju dem som sköter sånt här mycket bättre än vad jag gör. Tänk att få betalt för att skriva en blogg. Dagens samhälle är väl ändå ganska spännande?! Hm... Sidospår, igen... =)

Nåja...

...pennan är i rullning.

RSS 2.0