Nya välfärdssjukdomen...
... är i antågande och jag kan stolt berätta för den ärade läsaren att du strax ska få ta del av denna unika och ännu ej uppmärksammade kunskapen. Här på denna blogg presenteras nu det svenska folkets, eller snarare den svenska ungdomens, nya välfärdssjukdom. Jag har valt att kalla detta sjukdomstillstånd för gamnacke. Personligen tycker jag att ordet är tillräckligt målande bara genom sin komposition och som du säkert kan tänka dig så har det med personernas hållning och positionering av huvudet i förhållande till ryggen att göra.
Allt härör i den älskade mobiltelefonen. Att promenera med mobilen och samtidigt läsa eller skriva sms resulterar i en smått komisk hållning som många inte uppmärksammar eller reflekterar över. Tänk på detta nästa gång du ser någon vandra med mobilen i högsta hugg. Gamnacken är påtaglig! =D
Man kanske ska skola om sig från pedagog till naprapat. Jag spår en lysande ekonomisk framtid och en blomstrande arbetsmarknad för denna yrkeskategori. En hel nations ungdomar drabbade. Det blir en hel del kosing det. =D
Allt härör i den älskade mobiltelefonen. Att promenera med mobilen och samtidigt läsa eller skriva sms resulterar i en smått komisk hållning som många inte uppmärksammar eller reflekterar över. Tänk på detta nästa gång du ser någon vandra med mobilen i högsta hugg. Gamnacken är påtaglig! =D
Man kanske ska skola om sig från pedagog till naprapat. Jag spår en lysande ekonomisk framtid och en blomstrande arbetsmarknad för denna yrkeskategori. En hel nations ungdomar drabbade. Det blir en hel del kosing det. =D
Internet är väl...
... för roligt ibland det.
Man kan verkligen finna de mest udda sakerna på nätet och denna gång snubblade jag över en smått hysterisk film. En hysteriskt rolig film för mig och många andra likasinnade själar där ute i sajjberspejs.
Jag kan tänka mig att många av mina trogna läsare nu höjer lite på ögonbrynen och ruskar kanske lite på huvudet med tanken att jag må vara knäpp, men verkligheten är nämligen den, att undertecknad är lite av en Marvelfantast och jag ämnar inte offra energi på att förklara för ignoranta och okunniga människor vad detta innebär. Ni som förstår, förstår. Det räcker för mig.
Ni som blivit lite nyfikna ber jag att klicka på följande länk och ni nördbröder och nördsystrar, enjoy!
Man kan verkligen finna de mest udda sakerna på nätet och denna gång snubblade jag över en smått hysterisk film. En hysteriskt rolig film för mig och många andra likasinnade själar där ute i sajjberspejs.
Jag kan tänka mig att många av mina trogna läsare nu höjer lite på ögonbrynen och ruskar kanske lite på huvudet med tanken att jag må vara knäpp, men verkligheten är nämligen den, att undertecknad är lite av en Marvelfantast och jag ämnar inte offra energi på att förklara för ignoranta och okunniga människor vad detta innebär. Ni som förstår, förstår. Det räcker för mig.
Ni som blivit lite nyfikna ber jag att klicka på följande länk och ni nördbröder och nördsystrar, enjoy!
Ta mitt råd...
... och låt dig roas när du nyttjar följande lista. Min personlige favorit är nog fyran tror jag. =)
I give to You,
De 9 bästa sätten att bli av med telefonförsäljare
Om ni testar någon av ovanstående så ber jag er att upplysa mig och resten av mina läsare hur utfallet blev. Delad glädje är dubbel glädje! Kom ihåg det. =)
I give to You,
De 9 bästa sätten att bli av med telefonförsäljare
- 1. Försäljaren: (Presenterar sig) Du: - Vänta lite, jag ska bara byta telefon... *Klick* Om de ringer upp igen, bara upprepa...
- 2. Om de börjar med att säga "Hur mår du idag?" svara, "Varför vill du veta det?" Eller så kan du säga "Vad glad jag är att du frågade, därför att ingen verkar bry sig nuförtiden och jag har så många problem, min ischias blir bara värre, mina ögonfransar trillar av, min hund dog precis...." När de försöker sälja igen så fortsätt bara att prata om dina problem.
- 3. Om de säger att det är Anders Andersson från XYZ företaget så be dem bokstavera sitt namn, be dem sedan bokstavera företagets namn, fråga var företaget finns. Fortsätt att fråga personliga frågor eller frågor om företaget så länge som behövs.
- 4. Denna fungerar bäst om du är kille: Telefonförsäljare: "Hej, mitt namn är Hanna och jag företräder Buffel & Båg...." Du: "Häng kvar en sekund....(Några sekunders paus) Okej, (prata med hes, sexig röst) Vad har du på dig?"
- 5. Gör några glädjetjut och låt glad och överraskad. "Hanna!! Är det verkligen du? Kära nån! Hanna, hur har du det?" Förhoppningsvis så får Hanna ett par sekunders huvudbry medan hon försöker komma på vem i hela friden du är och hur ni känner varandra
- 6. Säg "Nej" upprepade gånger. Se till att varje nej inte låter likadant och fortsätt att mala på även när dom pratar. Detta är roligast om du klarar av att hålla på tills dom lägger på.
- 7. Låt personen säga allt sitt och ge endast nödvändiga svar som "Jaha", "Verkligen", "Spännande!". Sen när de undrar om du vill köpa produkten eller tjänsten, så fråga om dom vill gifta sig med dig.
- 8. Svara telefonen. Så fort du inser att det är en telefonförsäljare lägg luren ifrån dig och skrik "Ahhhh.... Hjälp!" Lägg sedan på.
- 9. Säg till telefonförsäljaren: "Tyvärr, jag kan inte prata just nu, men kan inte jag få ditt hemnummer så kan jag ringa när jag har bättre tid." När dom lite besvärat svarar att de inte kan ge ut sitt hemnummer säg, "Jag förstår, du vill inte att främlingar ringer hem till dig! Nu vet du hur jag känner det."
Om ni testar någon av ovanstående så ber jag er att upplysa mig och resten av mina läsare hur utfallet blev. Delad glädje är dubbel glädje! Kom ihåg det. =)
En ny grannplåga...
... har blivit funnen.
Den trångsynta och smått musikaliskt insnöade bloggaren har, efter en mängd slumpartade händelser, fastnat för ett nytt inslag i musikbranschen. Ännu en gång är det ett nordiskt band som fångat min uppmärksamhet och som alla vet så är det lite halvknepigt att väcka min intresselusta, speciellt när det gäller matematiskt förutbestämda kompositioner av frekvensformationer, a.k.a. Musik. Jag är kräsen och ytterst svårövertalad då det gäller att verkligen fastna för något. Visst, jag är en allätare och relativt fördomsfri **host** när det gälller musik och jag kan finna mig i att lyssna på det mesta som bjuds, men att lyckas låsa och bibehålla mitt fokus är svårt.
Jag, tillsammans med Youtube, presenterar här nedanför den låt som fick upp mina ögon (eller ska man kanske säga öron?) för bandet ifråga. Den inledande minuten är verkligen något som kryper in i mig och griper tag i nån mystisk musiknerv. När räkneverket närmar sig 31sekunder... spetsa öronen, blunda, fånga känslan i låten och... njut..
Den trångsynta och smått musikaliskt insnöade bloggaren har, efter en mängd slumpartade händelser, fastnat för ett nytt inslag i musikbranschen. Ännu en gång är det ett nordiskt band som fångat min uppmärksamhet och som alla vet så är det lite halvknepigt att väcka min intresselusta, speciellt när det gäller matematiskt förutbestämda kompositioner av frekvensformationer, a.k.a. Musik. Jag är kräsen och ytterst svårövertalad då det gäller att verkligen fastna för något. Visst, jag är en allätare och relativt fördomsfri **host** när det gälller musik och jag kan finna mig i att lyssna på det mesta som bjuds, men att lyckas låsa och bibehålla mitt fokus är svårt.
Jag, tillsammans med Youtube, presenterar här nedanför den låt som fick upp mina ögon (eller ska man kanske säga öron?) för bandet ifråga. Den inledande minuten är verkligen något som kryper in i mig och griper tag i nån mystisk musiknerv. När räkneverket närmar sig 31sekunder... spetsa öronen, blunda, fånga känslan i låten och... njut..
Grannplåga var det....
Jo, som all annan rockmusik bör Volbeat spelas på förhållandevis hög ljudnivå och således får min teknikhörna jobba hårt när jag får en stund över. Jamoburkarna tillsammans med Sonyreceivern kämpar på för att förvandla min lägenhet till ett inferno av förtätningar och förtunningar i luften. Än så länge har inte grannarna knackat i väggarna eller ringt på min dörrklocka. Vi får väl se längre fram. =D
Om ni gillade låten så finns den och några fler favoriter från bandet i min spellista här till vänster. Självfallet tillsammans med en mängd andra mästerverk som lyckats gripa tag och perverst klämma på min musiknerv.
Tack, tack som fan... (för att du läste)
Jo, som all annan rockmusik bör Volbeat spelas på förhållandevis hög ljudnivå och således får min teknikhörna jobba hårt när jag får en stund över. Jamoburkarna tillsammans med Sonyreceivern kämpar på för att förvandla min lägenhet till ett inferno av förtätningar och förtunningar i luften. Än så länge har inte grannarna knackat i väggarna eller ringt på min dörrklocka. Vi får väl se längre fram. =D
Om ni gillade låten så finns den och några fler favoriter från bandet i min spellista här till vänster. Självfallet tillsammans med en mängd andra mästerverk som lyckats gripa tag och perverst klämma på min musiknerv.
Tack, tack som fan... (för att du läste)
Jag erbjuder dig...
... ett ypperligt tillfälle att påverka vår planets välbefinnande, bara genom att föra muspekaren några centimeter, klicka på en bild och sedan följa de barnsligt enkla direktiven. Och nej, det är inte frågan om att du ska skriva in nåtgot kontonummer, skänka pengar eller donera en njure. Det är hur enkelt som helst och dessutom gratis. Bara två klick och sen kan du känna dig lite nöjd och stolt.
Testa att klicka på bilderna och välj därefter vilken insats du vill göra. Ja, du kan ju faktiskt välja att utföra fler goda gärningar. Jag lovar att inte hindra dig.
Testa att klicka på bilderna och välj därefter vilken insats du vill göra. Ja, du kan ju faktiskt välja att utföra fler goda gärningar. Jag lovar att inte hindra dig.
Förhoppningsvis så stämmer det som står på sidorna och inte bara är en bluff. Hursomhelst så har det bara kostat dig några få sekunder och om du ändå tagit dig tid att läsa min lilla blogg så tyder ju det på att det faktiskt finns någon sekund över i ditt liv. =D Jag tackar dig hursomhelst för insatsen och var inte blyg att göra om detta varje dag. Länkarna kommer att finnas i min blogg framöver och närhelst du önskar, så finns chansen att påverka. Ta den, så är vi minst två!
... Och nej. Ovanstående textdel är inte ett spaminlägg utan bara ett sätt för mig att ytterligare påverka vår planets välmående. Det är en ligthversion på naturvård, men många bäckar små...
Konserter...
... är något som jag är ytterst svältfödd på, oerfaren i och okunnig om.
Med detta sagt har jag antagligen tappat nån läsare vid det här laget och ytterligare någon nu när jag offentliggör att jag sett en superkonsert. Eftersom att jag har en sådan enorm och respektingivande erfarenhet från denna del av livet, med hela 2 (två) betalda konserter, vill jag poängtera att detta är något som Du inte får ta lätt på. Och nej, jag är inte det minsta ironisk. Läser du inte nästkommande avsnitt så finns det en risk att du missar viktig och inspirerande information. Och det vill vi ju inte. Eller hur? =)
Nåja... slutpladdrat om oväsentligheter.
Det hela tar sin början med en resa till Mariestad för att besöka Klubb Kaliber och deras 5årsfirande. Som stort dragplåster vid denna tillställning hade de lyckats få hit det Holländska bandet Within Temptation. Bandets enda Sverigespelning detta år, ska tilläggas. Hursomhelst så spetsades mina öron, i sällskap med mer erfarna par, när bandet gjorde sin soundcheck. Lagomt skeptiska till vad som utspelades med spretiga gitarrer, överdimensionerad bas och diskanter i stil med en torr svamp som gnids mot en svart griffeltavla, á la skolsal 80tal, suckade vi tillsammans. Döm om vår förvåning när Introt går igång och det låter som att någon nitisk ljudtekniker snurrat igång en CD-skiva. Vi tittade på varandra under de första stroferna av Sharon den Adels inledande sång och en viss bitterhet kunde nog utläsas i våra ögon. Den outtalade frågan "Är det playback?!" genomsyrade luften och vi kände oss ganska så besvikna.... när helt plötsligt Sharon avbryter en mening och börjar tilltala publicum på knackig engelska. Vi stirrar på varandra ännu en gång och denna gång spricker våra ansikten upp av ren belåtenhet. 90 minuter av återkommande ståpäls är en ganska häftig upplevelse kan jag upplysa världen om.
Summa sumarum blir således: Gå och se Within Temptation om du har chansen.
...och som minnesnotering för egen del: besök fler konserter!
Snipp snapp snut... så var inlägget slut.
Med detta sagt har jag antagligen tappat nån läsare vid det här laget och ytterligare någon nu när jag offentliggör att jag sett en superkonsert. Eftersom att jag har en sådan enorm och respektingivande erfarenhet från denna del av livet, med hela 2 (två) betalda konserter, vill jag poängtera att detta är något som Du inte får ta lätt på. Och nej, jag är inte det minsta ironisk. Läser du inte nästkommande avsnitt så finns det en risk att du missar viktig och inspirerande information. Och det vill vi ju inte. Eller hur? =)
Nåja... slutpladdrat om oväsentligheter.
Det hela tar sin början med en resa till Mariestad för att besöka Klubb Kaliber och deras 5årsfirande. Som stort dragplåster vid denna tillställning hade de lyckats få hit det Holländska bandet Within Temptation. Bandets enda Sverigespelning detta år, ska tilläggas. Hursomhelst så spetsades mina öron, i sällskap med mer erfarna par, när bandet gjorde sin soundcheck. Lagomt skeptiska till vad som utspelades med spretiga gitarrer, överdimensionerad bas och diskanter i stil med en torr svamp som gnids mot en svart griffeltavla, á la skolsal 80tal, suckade vi tillsammans. Döm om vår förvåning när Introt går igång och det låter som att någon nitisk ljudtekniker snurrat igång en CD-skiva. Vi tittade på varandra under de första stroferna av Sharon den Adels inledande sång och en viss bitterhet kunde nog utläsas i våra ögon. Den outtalade frågan "Är det playback?!" genomsyrade luften och vi kände oss ganska så besvikna.... när helt plötsligt Sharon avbryter en mening och börjar tilltala publicum på knackig engelska. Vi stirrar på varandra ännu en gång och denna gång spricker våra ansikten upp av ren belåtenhet. 90 minuter av återkommande ståpäls är en ganska häftig upplevelse kan jag upplysa världen om.
Summa sumarum blir således: Gå och se Within Temptation om du har chansen.
...och som minnesnotering för egen del: besök fler konserter!
Snipp snapp snut... så var inlägget slut.
En lektion...
... i konsten att leva. Det är vad en mycket spännande och intressant man ger de människor som tar sig tiden att ägna hans bok lite uppmärksamhet.
David Legas bok "- när armarna inte räcker till" renderade i ett antal pinsamma incidenter på SJ:s Intercitytåg för några månader sedan. Att sitta med en bok och helt plötsligt brista ut i skratt har en tendens att orsaka uppmärksamhet bland medresenärer. Tro mig när jag säger att det är lite genant när man hör sig själv skratta högt bland folk man inte känner. Stor tomatvarning!
Hursomhelst så är boken något jag varmt rekommenderar!
Det borde nästan vara ett krav på att dagens ungdomar får läsa igenom detta enkla, men otroligt charmiga och ärliga verk i skolan. Ja, när jag ändå tänker efter så ser jag ingen anledning till varför vuxna ska undvika boken. Mitt råd till er som läser detta är att läsa den, oavsett vilken ålder, kön, etnicitet eller planet du är av. Du kommer garanterat inte ångra dig!
Man får sig en tankeställare, minst sagt. Den som läser boken utan att se på sitt liv med lite andra glasögon än den tidigare gjort, har förmodligen inte läst den helt enkelt. Denna bok hugger tag i en mängd känslor och tankar, åtminstone inom mig. Så enkel, rak, konkret, ärlig och superbt träffsäker med en humor som skakar om, fångar den de mest litteraturvilsna stackarna. Mig!
David Legas bok "- när armarna inte räcker till" renderade i ett antal pinsamma incidenter på SJ:s Intercitytåg för några månader sedan. Att sitta med en bok och helt plötsligt brista ut i skratt har en tendens att orsaka uppmärksamhet bland medresenärer. Tro mig när jag säger att det är lite genant när man hör sig själv skratta högt bland folk man inte känner. Stor tomatvarning!
Hursomhelst så är boken något jag varmt rekommenderar!
Det borde nästan vara ett krav på att dagens ungdomar får läsa igenom detta enkla, men otroligt charmiga och ärliga verk i skolan. Ja, när jag ändå tänker efter så ser jag ingen anledning till varför vuxna ska undvika boken. Mitt råd till er som läser detta är att läsa den, oavsett vilken ålder, kön, etnicitet eller planet du är av. Du kommer garanterat inte ångra dig!
Man får sig en tankeställare, minst sagt. Den som läser boken utan att se på sitt liv med lite andra glasögon än den tidigare gjort, har förmodligen inte läst den helt enkelt. Denna bok hugger tag i en mängd känslor och tankar, åtminstone inom mig. Så enkel, rak, konkret, ärlig och superbt träffsäker med en humor som skakar om, fångar den de mest litteraturvilsna stackarna. Mig!
Ett litteraturinlägg igen? Vad är det som sker?
Vad får mig att le...
... och samtidigt oroas in i märgen? Vad gör mig lätt nervös för framtiden och vad får mina onoppade ögonbryn att skjuta i höjden? Jo, min kära läsare, det ska jag tala om för dig nu. Märkliga friskolor som ploppar upp likt giftsvampar i en fuktig skog är vad som orsakar ilningar i min lärarryggmärg. Efter att precis ha spenderat en halvtimme framför dumplattan och följt Skolfronts* första avsnitt väcktes en del tankar och grubblerier. Jag satte mig därför här för att dels skriva av mig lite, men också för att undersöka den omtvistade friskolan Sebor här i grannbyn. Uppståndelsen kring skolan är i dagsläget minimal, men jag har tidigare haft en hel del funderingar kring denna vagel i skolögat och riktade därför återigen min uppmärksamhet dit.
Efter lite klicketiklackande på tangentbordet hittade jag deras hemsida och väljer här nu att censurera en del av mina funderingar, då jag finner dem olämpliga att uttrycka i text.
Må så vara att det finns värre exempel på friskolor som borde slå igen, men att lista dem är en arbetsuppgift som jag med varm hand överlåter till folk inom skolverket.
Nu över till något som bara får mig att le istället...
Om du någon gång har lite halvtråkigt framför datorn och inte riktigt vet vad du ska ta dig för, vill jag tipsa dig om youtube.com. Ja, jag vet. Du har säkert redan surfat runt bland alla dessa otaliga filmklipp som människor delat med sig, men det är alltid någon som inte riktigt hängt med i alla IT-svängar och jag vill därför passa på att upplysa de stackare som ännu inte funnit denna brunn, full av skratt, gråt och beundran.
Som ett smakprov är jag generös och delar med mig av detta filmklipp med förhoppning om att du drar lite på smilbanden. Klippet får i alla fall mig att le...
* = Debatt- och reportageprogram med fokus på skolfrågor
Efter lite klicketiklackande på tangentbordet hittade jag deras hemsida och väljer här nu att censurera en del av mina funderingar, då jag finner dem olämpliga att uttrycka i text.
[C E N S U R]
... klicka här och bilda dig en egen uppfattning. Kommer du fram till liknande tankar som mig? Räck då upp handen på klassiskt skolmanér, igen!Må så vara att det finns värre exempel på friskolor som borde slå igen, men att lista dem är en arbetsuppgift som jag med varm hand överlåter till folk inom skolverket.
Nu över till något som bara får mig att le istället...
Om du någon gång har lite halvtråkigt framför datorn och inte riktigt vet vad du ska ta dig för, vill jag tipsa dig om youtube.com. Ja, jag vet. Du har säkert redan surfat runt bland alla dessa otaliga filmklipp som människor delat med sig, men det är alltid någon som inte riktigt hängt med i alla IT-svängar och jag vill därför passa på att upplysa de stackare som ännu inte funnit denna brunn, full av skratt, gråt och beundran.
Som ett smakprov är jag generös och delar med mig av detta filmklipp med förhoppning om att du drar lite på smilbanden. Klippet får i alla fall mig att le...
* = Debatt- och reportageprogram med fokus på skolfrågor
Ett litterärt mästerverk...
... törs jag utnämna följande fantasivärld till.
Ja, jag vet. Det är fantasy och du behöver inte bli så chockad. :-)
Nåja, skämtåsido. De som känner mig vet att jag inte är den största litteraturfrossaren som traskar runt på planeten, men jag har faktiskt en svag punkt när det gäller böcker. Jag har länge varit helt uppslukad i en alternativ och minst sagt fascinerande värld. En värld skapad av ett riktigt snille. John Ronald Reuel Tolkien i alla ära, men jag sticker ut hakan och utser Robert Jordan till fantasygenrens okrönte konung. Han har i sina böcker om den oskyldiga fårahedspojken, tilllika världsfrälsare/bödel, och dennes vänner lyckats måla upp och forma en alternativ verklighet. En verklighet som stundtals känns mer sann och inbjudande än den som du och jag delar i detta nu. Hans fantasi och skaparkraft tycks sakna slut och bokserien som är ytterst sammanhängande är nu uppe i totalt elva engelska böcker, där var och en rymmer 500-600 sidor av spänning, kraft, intriger, maktspel, humor, kärlek och magi. Böckernas sammanflätade handling kan stundtals skapa en otydlig gräns mellan böckerna och istället för elva olika verk ser jag i dagsläget på böckerna som ett enda stort alster.
Som kuriosa kan ju nämnas att han fortfarande skriver prologen till serien. Den första av tre(!!) böcker är hittills utgiven. Smaka på det. Tre böcker som prolog?!
Hm... Du behöver inte oroa dig att jag snart ska komma gåendes med guldgula ögon iklädd svarta huvförsedda rockar och en trollstav i ena näven. Jag är och kommer alltid(?) att förbli en jordnära, prylgalen naturvetare som ler accepterande åt religiösa samfund och deras "fantasier", men Ljus vad skönt det är att få kliva ur den här världen och att få bli enkel och magisk de korta stunderna innan John Blund kommer på besök. Om ni har tid och lust, ge då dessa böcker en chans. Jag gjorde det med en ytterst skeptisk inställning när första bladet vändes upp, men som snabbt förbyttes i något helt annat.
Oj! Har jag bloggat om litteratur? Oväntat!
Ja, jag vet. Det är fantasy och du behöver inte bli så chockad. :-)
Nåja, skämtåsido. De som känner mig vet att jag inte är den största litteraturfrossaren som traskar runt på planeten, men jag har faktiskt en svag punkt när det gäller böcker. Jag har länge varit helt uppslukad i en alternativ och minst sagt fascinerande värld. En värld skapad av ett riktigt snille. John Ronald Reuel Tolkien i alla ära, men jag sticker ut hakan och utser Robert Jordan till fantasygenrens okrönte konung. Han har i sina böcker om den oskyldiga fårahedspojken, tilllika världsfrälsare/bödel, och dennes vänner lyckats måla upp och forma en alternativ verklighet. En verklighet som stundtals känns mer sann och inbjudande än den som du och jag delar i detta nu. Hans fantasi och skaparkraft tycks sakna slut och bokserien som är ytterst sammanhängande är nu uppe i totalt elva engelska böcker, där var och en rymmer 500-600 sidor av spänning, kraft, intriger, maktspel, humor, kärlek och magi. Böckernas sammanflätade handling kan stundtals skapa en otydlig gräns mellan böckerna och istället för elva olika verk ser jag i dagsläget på böckerna som ett enda stort alster.
Som kuriosa kan ju nämnas att han fortfarande skriver prologen till serien. Den första av tre(!!) böcker är hittills utgiven. Smaka på det. Tre böcker som prolog?!
Hm... Du behöver inte oroa dig att jag snart ska komma gåendes med guldgula ögon iklädd svarta huvförsedda rockar och en trollstav i ena näven. Jag är och kommer alltid(?) att förbli en jordnära, prylgalen naturvetare som ler accepterande åt religiösa samfund och deras "fantasier", men Ljus vad skönt det är att få kliva ur den här världen och att få bli enkel och magisk de korta stunderna innan John Blund kommer på besök. Om ni har tid och lust, ge då dessa böcker en chans. Jag gjorde det med en ytterst skeptisk inställning när första bladet vändes upp, men som snabbt förbyttes i något helt annat.
Oj! Har jag bloggat om litteratur? Oväntat!
