Playstation 3...

... har jag nu äntligen lyckats bestämma mig för att införskaffa. Efter många om och men och en faslig massa stunder bland nätets alla recensioner och diskussionsforum har jag då fattat beslutet. Det får bli ännu en Sonypryl till hårdvarubanken. Kanske man ska köpa aktier i företaget? Snacka om en "vinnvinn" situation. Nåja, märket andas ju lite kvalitet och mina erfarenheter är trots allt goda så varför inte gå på ett vinnande koncept.

Nu över till nästa bekymmer...

När ska jag köpa den? När ska priset vara tillräckligt lågt? Hur länge ska jag vänta på det? Ska jag vänta på det? Ska jag verkligen köpa den?

Vad kan man säga om det här? Jo, att jag har små bekymmer i mitt liv. Jag har det nog lite för bra just nu och har säkerligen också haft det relativt bekymmersfritt i mitt liv om man ser detta som ett bekymmer(om man nu kan det?). "När ska jag köpa mig ytterligare en "onödig" pryl för ett antal svenska riksdaler?" Suck! Snacka om I-landsbekymmer. Dags att kanske rannsaka sig själv och sin egen levnadssituation och verkligen glädjas åt det man har. Ja, om jag ska vara ärlig så tror att alla skulle ha lite nytta av detta. En självrannsakan alltså.


Folkskygg...

... är en egenskap som verkligen inte är lämplig om man får för sig att besöka Rättviks höstmarknad. Årets begivenhet och händelse slog nya rekord i skosulsutslitande, påsbärande och hösthuttrande besökare som med fickorna fulla med kontanter strosade runt i daladimman. Däribland jag, i vänners goda lag.

Hm... räknas det där som poesi? Med tanke på vad som kan klassas som det så blir väl svaret ett ja, antar jag? =)

Nåja.. Hörde nått nämnas på radion att det varit, i runda slängar, 130 000 besökare under de tre dagarna som marknaden pågick. En imponerande siffra och mitt i allt detta virrvarr av människor gled således även jag fram bland alla marknadsstånd, betraktande varor lika väl som alla människor. Det ska ju tilläggas att det inte är min första gång i den korrekta buktens marknad, men det är alltid en spännande och trevlig händelse. När vädret också är tacksamt (läs; inget regn) blir tillställningen extra angenäm. Visst, de första timmarna låg dimman tät och trots en myriad av köpglada marknadsbesökare med spenderbyxorna på, blåste också vinden snålt. Faktiskt så öppnade även jag den malätna plånboken och införskaffade några bra saker att ha för vintern. Kalsonger och en mössa. All a growing boy needs.

Som barn minns jag Rättviksmarknad som något lika frekvent återkommande som julafton eller skolavslutningar. Bäst minns jag de år då hockeybilder hade sin stor(hets)tid. Det vimlade av marknadsstånd där dessa små magiska paket, innehållande 10-15 små pappersbilder på hockeyidoler, hägrade glänsande i långa rader på borden. Vilket paket skulle innehålla en specialbild? Spänning var oooliiiidlig varje gång man, tillbaka i husvagnens fuktiga värme, sakta öppnade förpackningen. Those where the days!

En lektion...

... i konsten att leva. Det är vad en mycket spännande och intressant man ger de människor som tar sig tiden att ägna hans bok lite uppmärksamhet.

David Legas bok "- när armarna inte räcker till" renderade i ett antal pinsamma incidenter på SJ:s Intercitytåg för några månader sedan. Att sitta med en bok och helt plötsligt brista ut i skratt har en tendens att orsaka uppmärksamhet bland medresenärer. Tro mig när jag säger att det är lite genant när man hör sig själv skratta högt bland folk man inte känner. Stor tomatvarning!

Hursomhelst så är boken något jag varmt rekommenderar!
Det borde nästan vara ett krav på att dagens ungdomar får läsa igenom detta enkla, men otroligt charmiga och ärliga verk i skolan. Ja, när jag ändå tänker efter så ser jag ingen anledning till varför vuxna ska undvika boken. Mitt råd till er som läser detta är att läsa den, oavsett vilken ålder, kön, etnicitet eller planet du är av. Du kommer garanterat inte ångra dig!

Man får sig en tankeställare, minst sagt. Den som läser boken utan att se på sitt liv med lite andra glasögon än den tidigare gjort, har förmodligen inte läst den helt enkelt. Denna bok hugger tag i en mängd känslor och tankar, åtminstone inom mig. Så enkel, rak, konkret, ärlig och superbt träffsäker med en humor som skakar om, fångar den de mest litteraturvilsna stackarna. Mig!

Ett litteraturinlägg igen? Vad är det som sker?

RSS 2.0