Det bara måste...

... vara en kartellbildning!

Ok, det är ett vrållöjligt I-landsproblem, men en blogg är väl också något löjligt påhitt av oss som har lite för lite att grubbla över och med för mycket fritid till övers. Eller?

Vad var det jag nu försökte komma fram till där i början? Jo,reklam. Alla dessa irritationsmoment som konstant invaderar våra sinnen när vi sitter framför vår lilla dumburk (eller dumplanka). Jag minns den tid när reklampauserna var något exotiskt och varje gång de avbröt det tecknade barnprogrammet satt man som på nålar för att se vad som skulle köpas. Det var annorlunda förr och ur vissa aspekter, bättre.

Kartellbildning var det.... Jo, vem av er har inte lagt märke till att dessa svenska reklamkanaler á la 3:an, 4:an, 5:an, 6:an osv... har sina reklampauser minitiöst tajmade med varandra? Förmodligen majoriteten av er som faktiskt spenderar en liten stund framför teven. Undrar om man skulle kunna anmäla dem för en kartell? Det känns lite lätt tveksamt, men om nån av er bestämmer sig för att göra en insats, var då så vänlig att informera undertecknad om utfallet.

pennan rullar på.... fortfarande lite trögt, men det kanske tar sig.

Jag gör...

... ytterligare ett tappert försök att få igång den här lilla hörnan. Av någon märklig och outgrundlig anledning så har jag, rent ut sagt, toksvårt att komma igång med skrivandet. Inget författarämne här inte! Tur att man är duktig på annat här i livet och när sanningen ändå ska fram, så finns det ju dem som sköter sånt här mycket bättre än vad jag gör. Tänk att få betalt för att skriva en blogg. Dagens samhälle är väl ändå ganska spännande?! Hm... Sidospår, igen... =)

Nåja...

...pennan är i rullning.

Rätt nöjd...

... över att jag var klok nog att köpa mig en Ps3! Nu när formatkriget nått sin kulmen och avgjorts till fördel för Blu-ray blommar verkligen min lilla nöjesmaskin upp. Helt plötsligt är 3990:- för den inte alls mycket. Jag har mig en relativt framtidssäker maskin som klarar allt som en tekniknörd kan önska; dvd-spelare, mediacenter, blu-rayspelare... Ja, just det. Jag får ju inte glömma att den också fungerar helt ok till att spela spel på! =) Tänk om man skulle ha köpt dessa saker separat? Teknikbänken hade varit proppfull och jag törs inte ens tänka på hur ormboet därbakom hade sett ut. Det hade antagligen tagit sig vansinniga proportioner, samtidigt som plånbokens utveckling gått i motsatt riktning.

Nåja, nog om dessa teknikprylar. Jag vet att det inte alltid är så vansinnigt spännande att traggla sig igenom, men ibland får man faktiskt bita ihop och gilla läget. Det kan ju faktiskt komma något spännande längre fram. So, bare with me!

Denna musikaliskt trångsynta pojk (ja, jag ser mig fortfarande som den där vattenplaskande lilla parveln i gummistövlar) har, tror det eller ej, funnit en ny grupp som faktiskt får en hel del speltid i mitt vardagsrum. Att det dessutom är ett lokalt band ifrån hemstaden är bara en bonus. Sabatons album Attero Dominatus kan jag varmt rekommendera. Dock är det högst väsentligt att den musikåtergivande tekniken (jja, jag kommer inte ifrån det ämnet hur jag än kämpar) lyckas reproducera hela frekvensomfånget som det är tänkt. Hm... den där formulering ber jag om ursäkt för, men ibland är det lite skoj att sväva iväg och måla ut andemeningen till överdrivna proportioner. Hursomhelst så är deras "Light in the black" något jag skulle tipsa om och då speciellt de inledande takterna. Kittlar tungt i bröstet när basen skakar om rummet. Sehr gut!
Ska bli skoj att se dem spela den 14juni på Falurock...

...och jag säger för denna gång, Tack och bock.

Folkskygg...

... är en egenskap som verkligen inte är lämplig om man får för sig att besöka Rättviks höstmarknad. Årets begivenhet och händelse slog nya rekord i skosulsutslitande, påsbärande och hösthuttrande besökare som med fickorna fulla med kontanter strosade runt i daladimman. Däribland jag, i vänners goda lag.

Hm... räknas det där som poesi? Med tanke på vad som kan klassas som det så blir väl svaret ett ja, antar jag? =)

Nåja.. Hörde nått nämnas på radion att det varit, i runda slängar, 130 000 besökare under de tre dagarna som marknaden pågick. En imponerande siffra och mitt i allt detta virrvarr av människor gled således även jag fram bland alla marknadsstånd, betraktande varor lika väl som alla människor. Det ska ju tilläggas att det inte är min första gång i den korrekta buktens marknad, men det är alltid en spännande och trevlig händelse. När vädret också är tacksamt (läs; inget regn) blir tillställningen extra angenäm. Visst, de första timmarna låg dimman tät och trots en myriad av köpglada marknadsbesökare med spenderbyxorna på, blåste också vinden snålt. Faktiskt så öppnade även jag den malätna plånboken och införskaffade några bra saker att ha för vintern. Kalsonger och en mössa. All a growing boy needs.

Som barn minns jag Rättviksmarknad som något lika frekvent återkommande som julafton eller skolavslutningar. Bäst minns jag de år då hockeybilder hade sin stor(hets)tid. Det vimlade av marknadsstånd där dessa små magiska paket, innehållande 10-15 små pappersbilder på hockeyidoler, hägrade glänsande i långa rader på borden. Vilket paket skulle innehålla en specialbild? Spänning var oooliiiidlig varje gång man, tillbaka i husvagnens fuktiga värme, sakta öppnade förpackningen. Those where the days!

Med hjärtat i halsgropen...

... läste jag häromdagen om hur Robert Jordan* lämnat detta jordliga liv och rädslan eller snarare oron växte sakta sig ganska stor hos mig. Vad skulle nu hända med denna alternativa värld som jag så ofta besökt? Usch, lite makabert och respektlöst att tänka så. Givetvis går tankarna till hans familj och självklart beklagar jag hans bortgång, men för mig som lätt egoistisk klient/kund är det oundvikligt att inte fokusera på böckernas avslut.

Tack och lov visar det sig att han tänkt på detta också, sin bortgång alltså. Böckernas avslutande del finns i huvuddrag dikterade och redo för bearbetning. Puh! Kan inte låta bli att andas ut lite lättat.

Dagens blogg går dock lite i moll då världen förlorat en stor konstnär då James Rigney vaknat ur aieldrömmen.




* = se föregående inlägg för att hänga med

Helger...

Vad vore livet utan dem?

Ja, för det första så hade ju veckorna varit två dagar kortare men förutom det så är de, för det mesta, helt underbara. Dessa små andningshål som får en att orka med vardagarnas slit och släp. En stunds enkel kontemplation på egen hand och utifrån alldeles egna premisser. Inga måsten, inga skyldigheter och inga krav. Så skönt helt enkelt. Man väljer precis när man vill träffa och umgås med människor. Så skönt helt enkelt. Ingen som rycker och sliter i en dagarna i ända eller som oavbrutet pockar på uppmärksamhet . Så skönt helt enkelt. Sovmorgon.... Så skönt helt enkelt.

Jag minns den tid då helgerna inte var mer, än just två dagar i veckan. Lördag och söndag var som vilka andra dagar som helst. Förutom att affärer och andra verksamheter hade begränsade öppettider under dessa märkliga "helger" skiljde de sig inte nämnvärt från övriga dagar. Vilken tid då? Jo, den glada och bekymmerslösa bubblans tid, Studenttiden. Hm... Jag tror dock inte ska ägna dagens bloggande till studentlivet. Det finns lite väl mycket att skriva om man ska gå in på det och idag vill jag ägna all uppmärksamhet till rubriken och lovprisa vardagshelgerna. För vad vore veckan utan helgen?

Ja, två dagar kortare möjligtvis...

Idol 2007 har tagit sin början...

... och en del av de människor som letar sig hela vägen fram till den ökända juryn får håret att resa sig i nacken på mig. Vi snackar alltså inte ljuvlig musikupplevelsegåshud utan snarare hemska mardrömskalla kårar. Jag förvånas varje år över hur många människor som det faktiskt finns därute i detta avlånga land som fullständigt saknar all tillstymmelse till sjävinsikt. Har de aldrig hört sig själva förut? Hjälp, säger jag! I vissa fall börjar man fundera om hissen verkligen går hela vägen upp, om alla äpplen är med i korgen, eller om hästarna har flytt stallet p.g.a (eller tack vare, välj själv) stanken från allt skitsnack som får plats däruppe. Helt makalöst! ... och tänk alla tondöva "Ja-sägare" som de omger sig med. Hilfe!

Första säsongen var det ju lite skoj att se alla dessa pinsamma inslag, men nu efter några år i etern börjar det mest kännas uttjatat och passé. Nu vill jag se talanger och personer med starka röster som har lite "star quality!

För övrigt så kan Kishti (eller hur hon nu vill stava det) och Peter gärna leta upp Gustav Wasas bebisfilt och gemesamt krypa in under den och göra världen en liten tjänst. Tack och lov är fortfarande Daniel hyffsat kvar på jorden...

Nåja, jag ska inte enbart klaga på programmet. Jag tittar ju trots allt på det och ibland kliver det ju faktiskt fram personer med det där lilla extra, personer som ser rätt alldagliga ut men som ändå lyser upp rummet* med sin röst och sin närvaro. Ett lysande exempel på detta är den makalösa mobilförsäljaren/operatenoren Paul Potts i den brittiska motsvarigheten till det svenska programmet Talang. Om ni vill se det, klicka här och rys!

...träningsvärken börjar ge vika, men efter ett nytt pass idag bland trängseln inne på Friskis och nya muskler förväntas samma härliga procedur imorgon igen. Vad vore livet utan lite självplågeri? =) ...fortsättning följer...


* = eller tv-rutan

Friidrott, friidrott...

... och friidrott! Dumburkstablåerna* är fyllda till bredden av idrott i sin fria form och antagligen kommer insändare efter insändare att gnälla och gnata över denna märkliga programprioritering, men jag säger som en gammal lumpenkamrat(?) så vackert hade uttryckt det; "...men griina då"

Låt dessa människor få gnälla sig trötta, för det är ju precis vad de är. Trötta.

Jag fascineras dagligen över vilka prestationer vi människor faktiskt är kapabla att utföra. Dessa trötta människor borde också fundera över hur en person som Stefan Holm med helt normal längd kan studsa över 2m och 35cm! Ställ dig bredvid en vägg och mät upp denna höjd och häpna över detta nästa gång då du är på väg att skicka en grinig och bitter insändare till närmaste lokaltidning, du trötta människa...

Heja friidrottare!

* burken är väl snarare en planka i rådande tekniksamhälle =)

Moderatbandy...

... eller som det heter i dagligt tal, golf, är väl ett underligt fenomen? En massa "märkvärdiga" människor i stelt skotskrutig klädsel med matchande och svindyra pikétröjor med den ena loggan värre än den andra, svingandes en klubba mot en liten boll för att få den i ett hål i marken. Principen för spelet är så enkel, men ändå lyckas man få ihop ett regelverk som nästan börjar likna Svea Rikes Lag... och då har jag inte ens tänkt på alla dessa, minst sagt, märkliga och stundom pinsamma sedvänjor som dessutom sätter sin prägel på spelet.

...och ändå är jag helt såld på det...

Har under alla mina år som idrottsutövare varit minst sagt anti detta anrika spel. Ordet moderatbandy har alltid varit nära till hands då bekanta diskuterat detta enkla spel. Dyrt och segregerande har min tanke varit...

... och nu är jag helt såld på det...

Märkligt vad vädret kan göra...

...måste jag bara få påpeka. Trots att magen är i olag, man har sovit alldeles för lite de senaste dagarna och fuskat med både mat och träning så känns livets alla små betänkligheter mycket trevligare när solen står högt på himmelen och värmen omsveper en. Synd att sommaren kommit lite sent, men det är väl som man brukar säga...

Usch... man börjar bli gammal märker jag. När man inleder med att diskutera vädret är det dags att ta sig i kragen...

Nåja... Efter att ha avverkat ytterligare en dag i butiken, har man nu kommit den nya Prylen några steg närmare. Viktigt att belysa prylens stavning med versal. Blir ett stort steg här hemma... I alla fall för en liten pryltönt som jag. Ser redan för min inre syn hur hela mitt liv kommer att förändras... koppla hit... koppla där... koppla dit... och koppla här. Blir fint det!

Dubbelmoralen lyser igenom... egenheterna; pryltönt och miljöaktivist* funkar inte riktigt ihop, men jag kämpar på det...

* = lightversion

Premiären...

... på min alldeles egna blogg är nu avklarad. (Ja, även jag föll dit)

Här kommer det förmodligen att krypa fram en del intressanta tankar som förhoppningsvis kan roa någon liten själ. Förbered er dock på tvära kast och snabba vändningar...

Mitt nya läsår har tagit sin början, med allt som hör där till. Trött, sliten, glad, utpumpad och allmänt gnällig kan väl beskriva första veckans Markus. Förhoppningsvis rullar allt på enligt planerna... haha... kan inte låta bli att skratta åt ordet planering. Känns som att det är det enda man gör ibland...och helt plötsligt är säkert jullovet över en. Ska bli skönt. Dock lite tragiskt att man redan längtar...

Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0